På den här sidan listar vi ett urval av aktuell forskning om civilsamhället/social ekonomi och om frågor som rör samverkan med social ekonomi. Om du är intresserad av att själv söka forskning som berör olika samverkansområde hittar du rapporter, studier, artiklar och böcker på swepub.se, på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs Universitet eller i Ersta Sköndal högskolas rapportserie. Till höger på sidan hittar du sammanställningar av forskning inom områdena sociala företag och integration.

Villkor för organisationer med social inriktning – Civila samhällets villkor 2015 med fokus på flyktingmottagande.

(2016) Under våren 2016 har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) undersökt villkoren för organisationer med social inriktning och jämfört hur villkoren ser ut om verksamheten under 2015 riktat sig till asylsökande och nyanlända eller inte. Det civila samhället har en viktig roll i mottagandet av asylsökande och i arbetet med nyanlända, och utifrån det stora antalet asylsökande under hösten 2015 är det av största intresse att belysa deras villkor. Analysen har genomförts av Julia Grosse på avdelningen för utveckling och analys.

Hur väl representerar svenska intresseorganisationer den svenska opinionen?

(2016) Populärvetenskaplig rapport för projektet “The mobilization of attitudinal bias? Attitudinal representativeness of organized interests” av Frida Boräng och Daniel Naurin vid Göteborgs Universitet. Projektets teoretiska utgångspunkter och syfte är att intresseorganisationer kan utgöra ett dilemma i demokratier. Å ena sidan är det en grundläggande rättighet för alla medborgare att organisera sig och försöka påverka politiken. Å andra sidan kan intressegruppers deltagande i politiken motverka den demokratiska principen om jämlikt effektivt deltagande. Vissa grupper i samhället har betydligt lättare än andra att mobilisera resurser (i form av medlemmar, pengar, kontakter etc) som hjälper dem att påverka politiken, vilket leder till ett ojämlikt effektivt deltagande.

Civil Society Organisations in National and Local welfare: Investigating three metropolitan areas in Sweden

(2016) The paper draws on case studies in the three metropolitan cities in Sweden (Stockholm, Gothenburg and M almö) and shows similarities between the cities local policies and governance arrangements, yet quite different policies and governance arrangements regarding their role as producing social services. The City of Malmö follows a Social democratic model with limited outsourcing and contracting out and involvement of CSOs as service providers. The City of Gothenburg follows a coportaist model in which a few CSOs are selected as providers. The City of Stockholm has developed a liberal market-oriented model in which CSOs are expected to compete with companies.

Sport as a Means of Responding to Social Problems

(2016) Kommunerna satsar allt mer på att mobilisera människor i civilsamhället och sociala entreprenörer, istället för att bedriva sociala insatser genom skola, fritidsgård och socialtjänst. Idrottens växande sociala betydelse är ett exempel på det. Det visar David Ekholm vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) i sin avhandling från 2016. En lång rad idrottsprojekt har de senaste åren startat i utsatta områden som ett sätt att hantera sociala problem och stävja brottslighet. Projekten har blivit en del av samhällets socialpolitiska satsningar. Är de alltid av godo?

Arbetsintegrerande sociala företag – organisation, ledarskap och delaktighet

(2015) På 2000-talet har en ny företagsform etablerat sig i Sverige, arbetsintegrerande sociala företag. I dag finns över 300 sådana företag i landet. De flesta är små företag med 10–20 medarbetare. De har både sociala och ekonomiska mål, driver affärsverksamhet och producerar varor eller tjänster för en marknad. Men de ger också arbete till dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden t ex långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättningar. Syftet med denna bok är att beskriva och analysera olika aspekter av företagens verksamhet, deras framväxt och relation till andra sektorer i samhället.

Med målet att skapa samverkan mellan idéburen och offentlig sektor

(2015) Under hösten 2011 togs initiativ till en regional överenskommelse i Västernorrland där fokus varit att utveckla samverkan mellan Landstinget Västernorrland och idéburna organisationer verksamma i länet. Syftet med den här utvärderingen från 2015 har varit att beskriva och analysera verksamhetsinsatser och resultat gällande arbetet med Länsöverenskommelsen Västernorrland. Utvärderarna har deltagit i styrgruppsmöten samt genomfört sammanlagt 11 intervjuer. Ambitionen med initiativet var att processen skulle avslutas med ett undertecknande av en överenskommelse för samverkan. Så blev inte fallet och arbetet fortsätter i viss mån. Processen ska dock inte ses som ett misslyckande då den har fyllt en annan viktig funktion. De idéburna har funnit en gemensam arena att arbeta utifrån. En annan viktig aspekt att betona är att som titeln antyder, det första steget mot att skapa en plattform för samverkan mellan idéburna och offentliga aktörer i Västernorrland har tagits.

Folkbildningen i det svenska civilsamhället

(2015) I rapporten Mer engagemang? – folkbildningen i det svenska civilsamhället har forskare vid Ersta Sköndal högskola undersökt sambandet mellan ideellt arbete och deltagande i folkbildning. Studien visar att det finns ett tydligt samband mellan ideellt arbete och deltagande i folkbildningen. Forskarna talar om att det finns en kumulativitet i det folkbildningsanknutna engagemanget. Det ena förstärker det andra – deltagande i en studiecirkel eller i en folkhögskolekurs stärker förutsättningarna att man också ska vara engagerad i ideellt arbete, och tvärtom.

Folk i rörelse – medborgerligt engagemang 1992-2014

(2015) Har de ideella insatsernas omfattning ökat eller minskat sedan början av 1990-talet? Vilka grupper är aktiva och vilka gör insatser både på det ideella och informella området? Har inriktningen på insatserna ändrats? Inom vilka organisationstyper görs det stora respektive mindre omfattande insatser? Hur skall det ideella engagemanget förstås? Vad betyder ideellt arbete för dem som utför det? Hur ser mönstret ut för de informella insatserna? Vilka är det som inte gör några insatser och vad kan det bero på?

Lokala föreningar och demokrati i socialt utsatta bostadsområden

(2014) Civilsamhället spelar en viktig roll för förtroendet för demokratin och dess förankring i lokalsamhället och i samhällsvetenskaplig forskning betonas ofta föreningslivets betydelse för människors politiska deltagande och inflytande. Föreningar och sociala nätverk anses väsentliga för att skapa socialt kapital som i sin tur kan förklara varför demokratiska institutioner fungerar bättre i vissa samhällen och på vissa platser än andra.

Tyngdpunkten i den här studien ligger på att återge röster och erfarenheter från det lokala föreningslivet för att utifrån ett lokalt perspektiv belysa relationen till offentlig sektor. Aspekter som klass, kön, etnicitet och ålder berörs i relation till det rumsliga perspektivet. Socialt och ekonomiskt utsatta områden brukar präglas av lågt valdeltagande. I många politiska satsningar, främst i storstädernas ytterkantsområden, betonas vikten av ökat valdeltagande och de boendes delaktighet i det lokala samhället uppmuntras som ett sätt att stärka områdena socialt. Länken mellan valdeltagande och områdesutveckling är dock inte helt självklar. Det har inte heller visat sig finnas något direkt samband mellan föreningsdeltagande och valdeltagande på kommunal nivå. Föreningslivet präglas främst av gemenskaper som kan beskrivas som praktiska och vardagliga och som kan bistå medlemmarna med olika former av service och kompensera där den offentliga servicen brister.

Det Västsvenska Civilsamhället

(2014) Av Sveriges befolkning på drygt 9 miljoner invånare är 86 procent medlemmar i minst en förening och antalet föreningar har beräknats uppgå till ca 150 000-200 000.  På nationell nivå är det svenska civilsamhället relativt väl kartlagt sett till forskning och statistik. På lokal nivå är omfattande studier däremot desto ovanligare. Här tittar författarna  närmare på det västsvenska civilsamhället.

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer

(2014) Den här studien visar att civilsamhällets aktörer är ett starkt och viktigt komplement till offentlig verksamhet, ett komplement som kan driva på samhällsutvecklingen och ge en röst åt de som ofta inte får tillåtelse att höras. Studien visar också att det civila samhällets aktörer kan behöva stödfunktioner när man möter en allt mer komplex och svårhanterlig social utsatthet och att lokal förankring och kontinuitet är viktiga faktorer för att projekten ska nå framgång.

Integrationsarbete i civilsamhället –  Unga och äldre i blickfånget

(2014) Syftet med studien är att beskriva och analysera verksamheter och insatser inom frivilligorganisationer med en uttalad målsättning att öka integrationen av invandrade barn och unga respektive äldre i det svenska samhället. Materialinsamlingen har gjorts genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på lokalnivå i tolv organisationer med olika profil på tre sinsemellan olika orter. Intervjupersonerna, alla verksamma i det dagliga arbetet, uttalar sig om egna erfarenheter och synpunkter. Det är deras berättelser som utgör empirin här.

Vad händer med civilsamhället när staten gör som marknaden?

(2014) Myndigheter jämställer allt oftare ideella föreningar med företag och tillämpar  därmed lagar och regler, som egentligen är skrivna för den privata marknaden, på föreningarna. Handlar det här om enskilda exempel eller är det en sammanhängande utveckling? Den frågan ställde Riksidrottsförbundet till forskarna ekonomie doktor Johan Hvenmark och filosofie doktor Anna Fyrberg Yngfalk, båda vid Ersta Sköndal högskola.

Den här rapporten visar tydligt, med hjälp av exempel och såväl svensk som internationell forskning, att det vi tycker oss ha sett är ett uttryck för en mer djupgående utvecklingstendens. En ”marknadisering” som påverkar både föreningslivet självt och omvärldens syn på det. Hur vi förhåller oss till den utvecklingen är en ödesfråga för idrottsrörelsen, men också för andra föreningar.

Mellan löften om särart och krav på evidens – En studie av kunskap och kunskapssyn i socialt inriktade ideella, privata och offentliga organisationer 

(2013) The aim of the study―with special focus on issues concerning evidence based knowledge in social work―is to compare and analyse whether and in that case how employee conceptions differ between the sectors, and whether and in what way non-profit employees and their activities can be said to fulfil the expectations of contributing to increased diversity. Data is from a questionnaire directed to about 1300 social work employees.

The results show a greater interest in research and more marked efforts at professionalization in the public sector, while above all in the non-profit sector there was skepticism about science paired with reservations about work carried out in a professional way. In the non-profit, but also in the private sector, issues of ethics, views of humanity and values were paid greater attention. Also stressed here was the importance of creating relationships, the unique human encounter, genuine commitment, and human kindness. However, there was significant uniformity across all sectors in the use of methods, where three dominated: solution focused measures, network support/therapy, and psychosocial work.

Om idéburna organisationers särart & mervärde

Den första tematiska studien (2010) inom ramen för arbetet med Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga och granska det empiriska stödet för olika antaganden om att socialt inriktade idéburna organisationer har en särart och ett mervärde som skiljer dem från deras offentliga och privata motsvarigheter. Genom en bred internationell litteraturgenomgång kompletterad med en översikt av svensk forskning sökte författarna svar på följande frågor: Vilken empirisk forskning finns om socialt inriktade idéburna organisationers särart och mervärde?  Finns jämförelser mellan offentliga, idéburna och privata sociala insatser och vad visar de?  Vilka särskilda problem finns för forskningen om särart och mervärde? Vilka forskningsbehov finns inom området?

Svenskarnas engagemang är större än någonsin – Insatser i och utanför föreningslivet

(2010) Har de ideella insatsernas omfattning ökat eller minskat sedan början av 1990-talet? Vilka grupper är aktiva? Har inriktningen på insatserna ändrats? Hur skall det ideella engagemanget förstås? Vad betyder ideellt arbete för dem som utför det? Hur ser mönstret ut för de informella insatserna? Finns det fortfarande ett starkt samband mellan att utföra ideellt arbete och göra informella hjälpinsatser? Vilka är det som inte gör några insatser och vad kan det bero på? Syftet är att presentera och i någon mån diskutera svenskarnas aktiva medborgarskap, som det kommer till uttryck genom ideella eller frivilliga insatser i det organiserade föreningslivet och i andra former av medborgarengagemang, framför allt det vi kallar informella insatser.