Samhällskontraktet i förändring

Dag 1 i Social resursförvaltnings utbildningssatsning:

Läs gärna vår artikel Mötesplatser och arbete skapar delaktighet där vi intervjuar Emma Rosqvist från social resursförvaltning, Göteborgs Stad.

Den lokala överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs stad och social ekonomi syftar till att stärka förutsättningar för samverkan mellan staden och den sociala ekonomin liksom för enskilda göteborgare att medverka i den demokratiska processen och finna konkreta uttryck för sitt samhällsengagemang. För att uppnå detta är det viktigt att parterna ökar kunskapen om varandras olika roller, förutsättningar och möjligheter samt identifierar och åtgärdar hinder för samverkan. Därigenom skapas ett positivt klimat för ett gemensamt och hållbart utvecklingsarbete.

Ovanstående text finns i överenskommelsen som utgör bakgrunden till Social resursförvaltnings utbildningsinsats kring samverkan mellan det offentliga och civilsamhället. Tre utbildningsdagar med olika innehåll i syfte att skapa en grundkunskap om verktyg och former för samverkan mellan kommunen och idéburen sektor. Innehållet är tänkt att spegla det som är värdefullt för parternas relationsskapande och kan även ses som ett kunskapsstöd i arbetet med ett Jämlikt Göteborg eller i andra uppdrag och funktioner där samverkan med civilsamhällets organisationer förekommer.

Den första utbildningsdagen om Civilsamhället & det offentliga – ”Samhällskontraktet i förändring” – handlade om hur relationen mellan offentlig sektor och civilsamhället sett ut och förändrats över tid. Lars Trägårdh, professor i historia vid Ersta Sköndals högskola, tar oss med på den resan och lyfter inledningsvis upp de olika etiketter som används för att beskriva civilsamhället. Begrepp som visar såväl mångfald som underliggande och inbyggda politiska och moraliska logiker. Han beskriver det svenska samhällskontraktets rötter och hur de grundläggande föreställningar som relationen mellan stat och individ bygger på (socialdemokratins betoning på det gemensamma och den liberala traditionen som betonar frihet och individualism), har präglat civilsamhällets roll. Han länkar ihop denna historiska tillbakablick med färska undersökningar om social tillit där frågeställningen om huruvida Sverige står i en tillitskris ger en brygga över till utmaningar inom integrationsområdet och aspekter för att motverka segregation.

Se gärna del 1 av föreläsningen

… och del 2 som tog vid efter en kortare paus

I helhet visar han att vi står inför komplexa samhällsproblem och med hjälp av utdrag ur en rapport till Stockholms stad om hur staden och civilsamhället kan samverka för social hållbarhet summerar han att såväl näringsliv som civilsamhället är viktiga parter. Utöver den viktigaste slutsatsen – att arbetet är avgörande för integration och delaktighet så poängteras att nätverken har stor betydelse, inte minst för att skapa ingångar till arbetsmarknaden samt att platser där möten kan äga rum och nätverk kan formas är av betydande vikt. Rapporten konstaterar dessutom att det föreligger ett stort behov av ökad och mycket mer finmaskig lokal kunskap om tillit, misstro, delaktighet och utanförskap, specifikt på stadsdelsnivå.

/Emma