Samverkansmatrisen, dialog, delaktighet och medskapande

Dag 2 i Social resursförvaltnings utbildningssatsning:

Läs gärna vår artikel Medskapande dialog är nyckel till samverkan där vi bland andra intervjuar Martin Sande från Dialouges.

Social resursförvaltnings andra utbildningsdag i samverkan handlade om hur former för samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhället, som präglas av öppenhet, förtroende och medskapande, kan utvecklas. Idag möts vi i samverkansformer som innehåller olika grad av inflytande och påverkansmöjlighet, och där parternas olika förutsättningar och outtalade förväntningar ibland skapar svårigheter. Det väcker frågeställningar om på vilket sätt vi vill samverka med civilsamhället och hur vi gör det? Att till exempel arbeta med kunskapsallianser som en väg framåt, vad innebär det? Hur kan former för en samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhället, som präglas av öppenhet, förtroende och medskapande utvecklas? Vad innebär en medskapande relation och vad krävs av en sådan? Vilka hinder finns och vilka möjligheter medför det?

Europarådets samverkansmatris (Europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen – 2007 Europarådets (INGO-konferens) utgör ett verktyg för att möjliggöra idéburna organisationers medverkan i den politiska beslutsprocessen. Den möjliggör reflektion över hur parterna kan starta samtalen tidigare för att öka graden av delaktighet, skapa en djupare förankring, samt visa fler nyanser av en frågeställning eller ett problem. En större medvetenhet om de olika delaktighetsnivåernas skillnader gör det lättare att skapa ett gemensamt språk kring olika samtalstyper, samt öka tydligheten kring vilken delaktighet/påverkan som är tänkt och kan förväntas av ett möte.

Första filmen: Emma Rosqvist, Social resursförvaltning

I inledningen till den andra utbildningsdagen berättar Emma kort om den lokala överenskommelsen om samverkan, kopplingen till arbetet med social hållbarhet – Jämlikt Göteborg och hur dagens innehåll är tänkt att väcka nya tankar för att utveckla former för kontinuerlig dialog. Utöver inledningen, innehåller den filmade dokumentationen även en genomgång och definition av samverkansmatrisens delaktighetsnivåer, tankar om förhållningssätt som bör prägla samverkansprocessen, samt en modell som man kan använda för att fundera på inflytande och makt.

Andra filmen: Martin Sande, Dialogues

Martin delar med sig av sina erfarenheter kring medskapande samverkan med utgångspunkt i det arbete han lett kring hållbara samråd för romsk inkludering. Martin belyser vad medskapande innebär och förutsätter, samt nycklar till framgång. Han lyfter fram ett annat sätt att tänka kring sammansättningen av en arbetsgrupp som skapas och vikten av opartiskhet hos den som leder processen. Han berättar även att han och Bernard LeRoux har samlat sina erfarenheter av det arbetet utifrån ett processperspektiv i boken Medskapande dialog för romsk inkludering, för den som är intresserad av att fördjupa sig.

Tredje filmen: Daniel Andersson, Social resursförvaltning

Daniel tar upp exempel på samverkansprocesser som han arbetat med och berättar om sina insikter om vilka olika förutsättningar civilsamhällets har att samverka. Betydelsen av ordval, engagemang och hur man kan skapa tillit. Daniel betonar vikten av att vara villig att låta resultatet vara oklart och att förståelse för att den ekonomiska aspekten påverkar vem som deltar i en medskapandeprocess.

Fjärde filmen: Martin Sande, Dialogues

Martin lyfter dialogens värde i mål- och intressekonflikter och presenterar ett enkelt och praktiskt sätt att fundera över inflytande och makt.

I boken From Arrogance to Intimacy – a handbook for active democracies” (Sande &Williamson 2014) som Martin Sande har skrivit tillsammans med australiensaren Dr. Andy Williamson vänder sig författarna till grupper av t ex förtroendevalda, tjänstepersoner, civilsamhällets aktörer eller medborgare. Avsikten är att för att ge grupperna redskap att sortera och strukturera sina delaktighetsambitioner, att synliggöra utan att värdera vad som är rätt och fel. I boken utgår författarna från en modell i formen av en kvadrant.

De olika ytterlighetsdimensionerna i kvadrantens axlar är Arrogans – Intimitet samt Kontroll/Makt över – Medskapande/makt till och används för att sortera en frågeställning/aktivitet vi brottas med. Martin beskriver vilka krafter som gör att vi drivs åt intimitet och medskapande och lyfter fram att det handlar mer om mod än metod huruvida vi väljer att möta intresse- och målkonflikter. Han bjuder in dig att betrakta ditt eget förhållningssätt och betonar att det behövs både dialoger där vi sitter ”runt elden” och dialoger där vi sitter ”i elden”. Låt dig inspireras!

Femte filmen: Bernard LeRoux, Social resursförvaltning

Bernard leder oss igenom definitioner och demonstrerar olika typer av samtal. Dels med syftet att skapa ett gemensamt språk när vi pratar om dialog, dels för att tydliggöra hur de olika samtalen hänger ihop med samverkansmatrisens delaktighetsnivåer, SKL´s Delaktighetstrappa och Martins kvadrant-modell kring inflytande och makt. De olika samtalstyperna – InformationKonsultation/samrådDialog/att tänka tillsammansMedskapande/djupdialog kan användas på olika sätt beroende på vad man vill uppnå. Den ena samtalstypen är inte nödvändigtvis bättre än den andra, de ger bara olika konsekvenser. Värdefulla förutsättningar i samtalstyperna belyses, framförallt i en medskapande/djupdialog.

Sjätte filmen: Emma Rosqvist, Social resursförvaltning & Bernard LeRoux, Social resursförvaltning

Emma Rosqvist, Social resursförvaltning, avslutar med en tanke om samverkansmatrisen som planeringsverktyg för att inkludera andra parter i den process man står inför. Avsikten med matrisen är inte att lära sig, eller bli låst i, beslutsprocessens exakta steg utan istället att inspireras av den i stort. Att se skillnad på delaktighetsnivåerna och applicera sin egen verklighet med relevant planerings-, genomförande- och uppföljningsfas. Matrisen kan vara till hjälp i tankarna kring ”vem behöver jag prata med, när och på vilket sätt”. Bernard LeRoux, Social resursförvaltning, ger avslutningsvis en möjlighet till reflektioner om hur vi kan ta steg att tänka tillsammans och ha dialoger där vi ”bryter” perspektiv, göra något som är icke-pratbart – möjligt att prata om. Frågor att ta med hem och fundera vidare på är – var passar de olika samtalen, när använder vi dem, vad krävs och vem är bäst lämpad att hålla i dem?

/Emma