Lär dig mer om IOP

I tre korta filmer kan du lära dig grunderna om vad IOP – Idéburet offentligt partnerskap är och vad som är bra att tänka på inför tecknandet av sådana avtal. Hur ser det juridiska utrymmet ut och hur kan man konkret gå tillväga? Här kan du ta del av när Ingela Andersson från Social resursförvaltning/Göteborgs Stad berättar.

  • Vad är IOP?

Vad

  • Juridiska förutsättningarna för IOP-avtal

Juridiken

  • Bra att tänka på inför ett IOP-avtal

Hur

Civilsamhället & det offentliga – Finansierings- och samverkansformer

Dag 3 i Social resursförvaltnings utbildningssatsning. Läs gärna först artikeln där vi intervjuar Amir Daneshpip från Gärde Wesslau Advokatbyrå.

Upphandling, bidrag eller partnerskap

Olika sorters samverkan kan kräva olika sorters finansiering. Vid detta utbildningstillfälle belyser vi några av de vanligaste finansieringsformerna med tonvikten lagd på upphandling och IOP. Vi ser på juridiken, som statsstödsregler, LOU och Kommunallagen, och  hur och när de de olika formerna är bäst lämpade att använda.

Amir Daneshpip är jurist på Gärde Wesslau Advokatbyrå

Amir Daneshpip pratar om finansieringsformer och om vilka möjligheter den ideella sektorn har att upphandlas för välfärdstjänster. I Sverige regleras detta genom Lagen om offentlig upphandling som i sin tur följer EU:s direktiv om upphandling. Senast EU reviderade sina upphandlingsdirektiv var 2014. Då flyttades välfärdstjänster till ett eget kapitel: sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

Amir Daneship berättar om vilka möjligheter artikel de reviderade direktiven i EU ger att införa reserverade kontrakt för sociala tjänster, att upphandla eller direktupphandla.

Film ett: Amir Daneshpip

Film två: Amir Daneshpip

 

Mohamed Hama Ali är jurist på Gärde Wesslau

Mohamed Hama Ali arbetar med offentlig upphandling och i den här föreläsningen visar han vilka begränsningar och möjligheter som finns att ställa sociala krav i offentlig upphandling. Han ger oss inledningsvis den EU-rättsliga bakgrunden och beskriver hur den påverkar vår upphandlingslagstiftning. Därefter berättar han övergripande om varför Sverige fram tills för ett par år sedan varit långt ifrån i framkant med sociala hänsyn i offentlig upphandling. Han listar vanligt förekommande sociala krav i upphandlingar och han går igenom hur man kan tänka i upphandlingsprocessens steg – behovsanalys, kvalificering, motverka onormalt låga anbud, tilldelningskriterier, särskilda kontraktsvillkor.

Slutligen summerar han fem saker att ta med sig avseende förutsättningarna för social upphandling och citerar generaladvokaten Juliane Kokott ”För en upphandlande myndighet som enligt förfrågningsunderlaget lägger vikt vid ett socialt ansvarsfullt beteende kan det i utvärderingen av förhållandet mellan kvalitet och pris nämligen vara av betydelse om den vara som ska levereras har förvärvats av producenten på rättvisa villkor eller inte. Socker smakar i strikt bemärkelse visserligen inte annorlunda beroende på om det är rättvisemärkt eller inte. En produkt som lanseras på marknaden på orättvisa villkor efterlämnar emellertid en bitter eftersmak hos en ansvarsfull kund.

Film tre: Mohammed Hama Ali

 

Helena Sagvall är CSR-samordnare på Upphandlingsbolaget

Helena Sagvall berättar hur de ser på samverkan med social ekonomi kopplat till upphandlingsprocessen och att bolaget kan fungera som ett viktigt stöd i det arbetet. Hon tar avstamp i Upphandlingsbolagets processägarskap i det prioriterade budgetmålet ”Andelen hållbara upphandlingar ska öka” och sin roll i kommunens handlingsplan avseende implementeringen av överenskommelsen om samverkan med social ekonomi. Ett viktigt budskap från Helena är att även om Lagen om offentlig upphandling sätter ramarna, så finns stora möjligheter till samverkan och samtal mellan parterna i upphandlingsprocessen.

I skedet av marknads- och behovsanalys så har man ett relativt nytt arbetssätt som handlar om att sända förfrågningsunderlag på remiss till leverantörerna för att förbättra och klargöra underlaget, men hon trycker även på betydelsen av samtal under avtalsperioden. Helena berättar kort om det strategiska upphandlingsrådet där civilsamhället är representerat samt att bolaget genomför både inspirationsseminarium om upphandling och dialog samt utbildning för parterna för att öka kunskapen om parternas möjligheter att samtala.

Hon summerar sin föreläsning med betydelsen av att rusta organisationen med kompetens om upphandlingar, kompetens om samverkan och generell beställarkompetens som gör att de ramavtal som finns används på ett bra sätt. På så sätt kan de politiska målen omsättas i praktiken. Mer  information om aktuella utbildningstillfällen hittar du på Upphandlingsbolagets hemsida.

Film fyra: Helena Sagvall

 

Jan Svensson från Mikrofonden Väst

Jan Svensson delger finansieringsverktyg som kan vara bra att känna till i mötet mellan social ekonomi och kommunen. Han berättar om trender som crowdfounding, bootstrapping och social investment och även om Mikrofondens möjlighet att stödja genom ekonomiska garantier. Han tar upp aktörer/stödstrukturer till föreningslivet och visar den metodguide som är framtagen avseende hur föreningar kan kommunicera social nytta som ett sätt att belysa varför samverkan och partnerskap med social ekonomi är av värde.

Film fem: Jan Svensson

 

Maria Lagneby från organisationen Nätverket för Idéburen sektor Skåne

Maria Lagneby berättar om Idéburet Offentligt Partnerskap med avstamp i tanken om att samhällets alla sektorer, med medborgaren i centrum, behöver samverka för en hållbar samhällsutveckling. Hon visar hur den lokala samverkan i skåne hänger ihop med strategier i såväl regionen, nationellt, som i EU och flätar på så sätt ihop modellen IOP med det som sker i Europa. I alla tider har idéburna organisationer varit engagerade i samhällsförändringar, agerat utifrån samhällsbehov och vad man ser behöver göras. Maria beskriver att överenskommelsen om samverkan för dem har spelat stor roll för synliggörandet av det som görs inom idéburen sektor och skapandet av systematisk samverkan. Hon framhäver att överenskommelsen tar fasta på att parterna vill något ihop och innefattar en värdefull gemensam värdegrund att utgå ifrån. De sex principerna har fungerat både som en checklista inför att man ska samverka och som ett utvärderingsverktyg efter samverkan. Låt dig inspireras av Marias insiktsfulla bilder och reflekterande frågor. Klicka här för att höra hennes föreläsning.

Film sex: Maria Lagneby

 

Ingela Andersson, Social resursförvaltning, Göteborgs Stad

Ingela Andersson berättar inledningsvis om vad som skiljer finansieringsmodellen Idéburet Offentlig Partnerskap, IOP, från föreningsbidrag och upphandling. IOP som form är inte lagstadgad men jurister som deltog i framtagandet av modellen har listat ett antal kriterier och följer man dessa så finns juridiskt utrymme.

Ingela går igenom såväl kriterierna som de 3 lagområden – kommunallagen, lagen om offentlig upphandling och statsstödsreglerna – som man behöver ta i beaktande när man vill använda IOP. Hon exemplifierar några olika IOP-avtal i Göteborg och berättar att stöd som social resursförvaltning erbjuder kring IOP är dels en juridisk skrift på hemsidan samt processtöd från enheten Stöd till social ekonomi.

Summeringen är att samverkansmatrisen är ett värdefullt verktyg när man funderar på vilken form man vill samverka och framhäver i det sammanhanget att IOP är en samverkansform som möjliggör hög delaktighet.

Film sju: Ingela Andersson

 

Läs gärna artikeln om utbildningsdagen i webbtidningen MedVerkan:

MedVerkan – Upphandling, föreningsbidrag eller Idéburet offentligt partnerskap

/Emma

Lär dig mer om IOP

I tre korta filmer kan du lära dig grunderna om vad IOP – Idéburet offentligt partnerskap är och vad som är bra att tänka på inför tecknandet av sådana avtal. Hur ser det juridiska utrymmet ut och hur kan man konkret gå tillväga? Här kan du ta del av när …2017-01-17

Civilsamhället & det offentliga – Finansierings- och samverkansformer

Dag 3 i Social resursförvaltnings utbildningssatsning. Läs gärna först artikeln där vi intervjuar Amir Daneshpip från Gärde Wesslau Advokatbyrå. Upphandling, bidrag …2016-04-29

Samverkansmatrisen, dialog, delaktighet och medskapande

Dag 2 i Social resursförvaltnings utbildningssatsning: Läs gärna vår artikel Medskapande dialog är nyckel till samverkan där vi bland andra intervjuar M…2016-03-24

Samhällskontraktet i förändring

Dag 1 i Social resursförvaltnings utbildningssatsning: Läs gärna vår artikel Mötesplatser och arbete skapar delaktighet där vi intervjuar Emma Rosqvist f…2016-03-12

Webbsändning av IOP-konferensen i Göteborg

Den 10 mars var den nationella Överenskommelsen med och arrangerade en heldagskonferens i Göteborg om idéburet offentligt partnerskap. Delar av konferensen webbsändes och finns nu upplagd på den nationella Överenskommelsens webbsida. Vi har bäddat in sänd…2016-03-11

Den europeiska koden visar vägen i samverkan

Inom målområdet Förstärkt samspel, dialog och utveckling har aktiviteten avseende tidigt samråd och utveckla dialogformer fått framträda.  2015-04-17