Barn och unga ska ha samma möjligheter i en jämlik stad

Förutsättningar till ett bra liv för barn och ungdomar skiljer sig avsevärt beroende på var i staden och hur man växer upp. 24 idéburna organisationer träffade Christer Samuelsson som leder arbetet med att skapa bra förutsättningar för barn och ungdomar inom Göteborgs Stads satsning Jämlikt Göteborg. 

Familjecenter i stadsdelarna - nav för att ge små barn goda förutsättningar

Jämlikt Göteborgs första fokusområde har familjen i centrum. Det handlar om att organisera verksamheter runt olika familjecenter, men också om att läsa för barnen. Den enskilt viktigaste faktorn för att ett barn ska klara sin utbildning är att ha ett bra ordförråd.

Fokus Förening har fokus på samarbete med många aktörer

I Frölunda har flera föreningar skapat en gemensam organisation – Fokus Förening. I samarbete med de två stadsdelsförvaltningarna, med andra föreningar i området och med ett antal företag vill man göra Frölunda tryggare och bidra till att barn och ungdomar i området ska få en bättre framtid.

Föreningar är med och påverka fördelningen av integrationsmedel

Mänskliga rättigheter, social trygghet och ekonomisk hållbarhet, utbildning och mötesplatser är några områden som föreningar i Göteborg vill prioritera när Social resursnämnd ska fördela närmare sex miljoner kronor i integrationsmedel under 2015.

Föreningar förebygger ungas användning av droger

Föreningar utbildas för att i sin tur möta föräldrar i Västra Hisingen och berätta om hur unga använder droger och vilka konsekvenser det kan få. I Västra Hisingen har man kört utbildningen i två år med framgång, nu vill Östra Göteborg pröva modellen.

Föreningarna i väster stärks i integrationsarbetet

Två gånger varje år träffas stadsdelarna Västra Göteborg, Askim-Frölunda-Högsbo och det lokala föreningslivet i en konferens. Den här gången var temat integration och arrangörer var förutom de två stadsdelarna, Idrott- och föreingsförvaltningen, Västsvenska idrottsförbundet och Social resursförvaltning.

Framtidsspår kompletterar gymnasiet och motverkar utanförskap

Grundtanken med Framtidsspår är att göra det möjligt för unga vuxna att bryta sitt utanförskap, nå gymnasiekompetens och att, om de vill, kunna studera vidare. Genom gymnasiekompetens ges även en förbättrad möjlighet att närma sig arbetsmarknaden. Målgruppen är unga vuxna mellan 18-26 år som vid något tillfälle har varit inskrivna på gymnasiet men som av olika anledningar avbrutit sina studier.

Gemensamt skapar vi fler arbeten

Vad görs idag i Göteborg för att människor ska få jobb och hur kan det arbetet förstärkas genom samverkan med idéburna organisationer? Det är frågor som diskuterades i ett dialogcafé som förvaltningen Arbetsmarknad och vuxenutbildning arrangerade den 20 april.

Göteborgs Överenskommelse om samverkan har utvärderats av en extern konsult

I Göteborg finns det en struktur att bygga samverkan på och det finns en vilja. Tillsammans med idéburna organisationer har vi kommit en bit på väg, men vi måste våga mer och utveckla relationerna. Det är några slutsatser av utvärderingen av Överenskommelsen i Göteborg.

Idéburna i fokus när Västra Göteborg har chefsforum

Ett hundratal chefer från stadsdelen Västra Göteborg samlades på Hotell Riverton den 26 maj för att öka kunskapen om stadsdelens samverkan med idéburna organisationer och för att inspireras. Årets tema för stadsdelens chefsforum är social hållbarhet och vid det här mötet var samverkan med idéburna organisationer i fokus.

Idésluss i Lundby stadsdel skapar mötesplats för samverkan

Att samla idéer, kunskap, engagemang för att skapa handlingskraft och förutsättningar för samverkan kräver ibland nytänkande och nya samverkansformer. Idéslussen i Lundby stadsdel är ett sådant pilotprojekt.

Insatser för migrerande EU-medborgare i Göteborg

Ett stort antal migrerande EU-medborgare söker sig till Göteborg i hopp om ett bättre liv. Det här IOP-avtalet mellan Social resursförvaltning, Bräcke Diakoni, Stadsmissionen, Frälsningsarmén och Räddningsmissionen har haft som syfte att förbättra livssituationen för de mest utsatta i gruppen. Målet var i första hand att ge människor platser att sova om nätterna, erbjuda en öppen förskola för barnen och föräldrarna, samt ett ställe att gå till under dagen för billig mat, sällskap och information.

IOP för mottagande om ensamkommande barn och ungdomar

Intresset för IOP (Idéburet offentligt partnerskap) är stort och ökande. Ett IOP som har fått mycket uppmärksamhet det om mottagandet av ensamkommande barn. Till viss del beror det på flyktingsituationen under hösten 2015, men också på att avtalet i sin helhet är ett komplext byggverk där mervärdena skapar förutsättningar som inte har någon motsvarighet i andra lösningar. Det första boendet inom ramen för det här IOP:t startades under maj 2015.

Kooperatörshusets stödfunktion övergår till social ekonomi

Kooperatörshusets stödfunktion till sociala företag har övergått till aktörer inom social ekonomi. Effekten av det är att Social ekonomis roll som drivkraft och motor i att utveckla och driva sociala företag stärks och att pengar frigörs som används till att stärka organisationerna och till att utveckla samverkan med social ekonomi.

Kvinnor möts för att stärka sin organisering

Att stärka kvinnors organisationer handlar om att stärka kvinnors egenmakt inkludering, mångfald. Några vägar dit är genom utbildning, satsningar på barn, samverkan och opinionsbildning. Social resursförvaltning tar avstamp i ett samråd med kvinnoorganisationer för att se hur kommunfullmäktiges öronmärkta fem miljoner kronorna ska fördelas.

Målet är ett cykelkök i varje stadsdel

Cykelkök ska öka det hållbara resandet i staden, öka rörligheten och bidra till hälsosammare miljöer. Det handlar om ekonomi, återvinning och om fysisk hälsa, om ett jämlikare samhälle där de som inte kan cykla kan lära sig och där de som inte har råd att köpa en cykel kan bygga sin egen.

Medskapande och Learning Village i Norra Hisingen

I Norra Hisingen är lyssnandet och lärandet i centrum när stadsdelen jobbar med civilsamhället. Det handlar om närvaro och att mötas i ögonhöjd, att leva i området, att jobba lördagar om det behövs och med insikten att en bra samverkan är en långsam process. Det säger Åsa Lorentzi, projektledare för Backa i Fokus, Norra Hisingen.

Ökad fysisk aktivitet för psykiskt funktionsnedsatta

Friskvårdsklubben är en brukarstyrd förening som vänder sig till människor med psykisk ohälsa. I sin verksamhet samverkar föreningen med aktivitetshusen, boendestödsenheterna och hälsoteken i Göteborg. Klubben har även samarbete med Rättspsyk och Psykiatri/Psykos i Göteborg.

Samarbetet runt flyktingmottagandet 2015 gav bra resultat

I en skrift från Social resursförvaltning har 22 personer från Göteborgs Stad fått berätta om flyktingmottagandet sommaren och hösten 2015. En av dem är Marie Larsson, verksamhetschef, Social resursförvaltning, som särskilt lyfter fram samarbetet med två arbetsintegrerande sociala företag inom Vägen ut! kooperativen 

Samtal ska bidra till hälsosamma miljöer

Jämlikt Göteborgs fokusområde fyra handlar om den fysiska miljön och tar ett brett grepp om det som som redan finns i staden också om det som saknas. Den 27 maj mötte idéburna organisationer representanter från staden och samtalade om hur man gemensamt ska kunna öka den sociala hållbarheten.

Västra Göteborg har en egen handlingsplan för samverkan

I Västra Göteborg ska en ökad samverkan med social ekonomi ge ett antal arbetslösa ungdomar jobb medan andra ska få tillfälle att fullfölja sina gymnasiestudier. Åter andra får gå i rockskola eller får tillgång till en förstärkt suicidprevention. I stadsdelen är samverkan med social ekonomi en viktig del i arbetet mot målet att alla, såväl bofasta sedan tidigare som nyanlända, ska känna sig inkluderade i framtidens socialt hållbara stad.

WAD-nätverket gör skillnad inom hivprevention

Vissa myter biter sig fast i medvetandet. Det kan vara sådana som bygger på rädsla och okunskap, men som trots det betraktas som sanningar. Det finns myter om hiv. Ännu idag, trettiofem år efter det första utbrottet, finns det människor som tror att det överförs via handslag, eller att offentliga toaletter kan sprida viruset. Ännu idag kan människor som lever med hiv möta grannar och arbetskamrater, ja, till och med vårdpersonal, som lever kvar i myterna om en högsmittosam farsot.