Kooperatörshusets stödfunktion till sociala företag har övergått till aktörer inom social ekonomi. Effekten av det är att Social ekonomis roll som drivkraft och motor i att utveckla och driva sociala företag stärks och att pengar frigörs som används till att stärka organisationerna och till att utveckla samverkan med social ekonomi.

I fjorton år har det kommunala Kooperatörshuset varit ett stöd för sociala arbetskooperativ som drivs och ägs av människor som befinner sig utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Under våren 2015 avvecklade Social resursnämnd verksamheten och omfördelade nämndbidraget till föreningsbidrag. I samband med det övergick Kooperatörshusets tidigare handledarstöd till aktörer inom social ekonomi.

– Kooperatörshusets avknoppning skapade inga fler jobb, inte heller för målgruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden, men genom att placera ansvaret för stödfunktionen hos dem som är lämpligast att utföra stödet kan vi stärka aktörer inom social ekonomi , säger Lotta Lidén Lundgren, verksamhetschef, Social utveckling.

Finns med i handlingsplanen för samverkan

Göteborgs Stad och social ekonomi ingick en överenskommelse om samverkan redan 2012. I den kommunala handlingsplanen som staden därefter tog fram är en av aktiviteterna under rubriken förstärkt samspel, dialog och utveckling, att se över vilka verksamheter som kan bedrivas av föreningar och organisationer istället för av staden.

I just det här specifika uppdraget ville Social resursförvaltning se över hur enheten Stöd till social ekonomis organisation var strukturerad och hur den skulle kunna bli mer effektiv.

– Vad vi kom fram till var att det fanns flera aktörer som har både kunskap och kompetens och faktiskt erbjuder den sortens stödfunktion som kooperatörshusets kooperativ behöver. Frågan som vi ställde oss då var om det här verkligen var en verksamhet som skulle bedrivas i kommunal regi, säger Lotta Lidén Lundgren.

Positiva effekter

I huvudsak har avknoppningen fallit väl ut. Efter diskussioner med blev det Göteborgs Förenade arbetskooperativ (GSAK) som tog på sig ansvaret att handleda Kooperatörshusets kooperativ. Ett av kooperativen valde att avstå stöd från GFSak för att pröva att stå på egna ben. De fick möjlighet att anställa en egen handledare på på 50 procent. I det ärendet avsattes en pott som skulle finansiera den tjänsten under 1,5 år. Därefter kommer den finansieringen att omprövas.

Utöver finansiering av nya stödfunktioner för Kooperatörshusets fem kooperativ har medel kunnat fördelas till ett ESF projekt med målsättning att skapa förutsättningar för 1000 jobb inom sociala företag fram till år 2020.

– Vi Jobbar på flera sätt för att förstärka social ekonomi, bland annat genom föreningsbidrag och Idéburet offentligt partnerskap (IOP), eller genom samverkan och utbildning. Pengarna som blev över från Kooperatörshuset förstärker sådan verksamheten. Det innebär att vi kan göra det som vi är bra på och sektorn det som de är bra på, säger Lotta Lidén Lundgren.

 

Fakta: Översynen av Kooperatörshuset

Kooperatörshuset bildades 2001 i syfte att skapa sociala arbetskooperativ genom utbildningar i form av studiecirklar. Till studiecirkelmetodiken kopplades assisterande cirkelledare/handledare för att stödja gruppen. Med tiden kom verksamheten att allt tydligare koncentreras på stöd, stöttning och utveckling med fokus på handledning till kooperativen. Vad som framför allt berördes av avvecklingen var de medarbetare som arbetade som handledare samt verksamhetens gruppchef. Andra stödfunktioner som t.ex. utbildning, har flyttats över till enheten Stöd till social ekonomi och kommer därför inte påverkas.

I Social resursförvaltnings uppdrag ligger att kontinuerligt se över olika uppdrag och värdera dem i relation till förändringar i omvärlden. Inom Social utveckling har en översyn genomförts för att samtidigt se över möjligheten att ta emot nya uppdrag. 

Förvaltningens utredning och förslag var att överlåta Kooperatörshusets uppdrag att verka för kunskapsökning, stöd och utveckling till sociala företag/kooperativ till sektor social ekonomi.  Där finns både kunskap och kompetens som motsvarar behoven hos de kooperativ som tidigare knutits till Kooperatörshuset.

Slutsatsen är att social resursförvaltning inte längre är den aktör som är mest lämplig att utföra den stödfunktionen som tidigare utgjordes av uppdraget Kooperatörshuset.