Vad görs idag i Göteborg för att människor ska få jobb och hur kan det arbetet förstärkas genom samverkan med idéburna organisationer? Det är frågor som diskuterades i ett dialogcafé som förvaltningen Arbetsmarknad och vuxenutbildning arrangerade den 20 april.

Ett tjugotal ideella organisationer som jobbar med arbetsintegration hade samlats för att samtala med bland annat Jan Elftorp, direktör på Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen. I tre steg fick deltagarna möjlighet att definiera vilka behov som de kan se och vad de själva kan bidra med. Av det framkom att organisationer, bland mycket annat, är bra på sociala innovationer, på att matcha individer och på att rusta människor som fortfarande är en bit från arbete. Men för en bra samverkan behövs en större kunskap om den idéburna sektorn och att man har en långsiktig plan för samarbetet.

– Om föräldrar går till jobbet ökar också prestationerna i skolan. Jag skulle vilja påstå att något av det viktigaste för att barnen ska prestera i skolan är att föräldrarna går till jobbet varje dag, säger Jan Elftorp. Bild: Sven Bjerde

– Min tanke är att samverkan med idéburna organisationer kan vara en kompletterande arena där vi kan hitta lösningar som vi inte gör lika bra i vårt reguljära spår. Det är alltid intressant att testa om det kommer fram intressanta idéer som kan bredda vår verktygslåda och ge oss andra angreppssätt, säger Jan Elftorp.

Jan Elftorp är ärlig med att många i hans förvaltning, och då inkluderar han sig själv, inte har någon större vana att jobba med idéburen sektor, och att det här är ett lärande för förvaltningen.

Riktiga och viktiga jobb

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningens uppdrag är att skapa riktiga jobb, för många rent av ett riktigt första jobb. Då handlar det till stor del om ungdomar eller utrikes födda. Till hjälp använder ARBVUX en trappstegsmodell som går ut på att matcha yrkeskunskaper med branschkrav och vidareutbildning.

– Det första trappsteget är att hitta ett första jobb som är just ett första jobb och som kanske bara är aktuellt under ett år. Därefter, eller under tiden, ger vi möjligheter att gå vidare till andra arbeten genom till exempel vidareutbildning eller validering. Vi måste se till att det hela tiden finns möjlighet att gå vidare, säger Jan Elftorp.

Ibland pratas det om skapa enkla jobb som insteg i arbetslivet, men det är ett begrepp som Jan Elftorp inte tycker säger så mycket. Han menar att det är bättre att prata om riktiga och viktiga jobb.

– För vad är egentligen ett enkelt jobb? Min utgångspunkt är att om människor har full arbetsförmåga är det första jobbet ett riktigt och viktigt jobb.

Kanske behövs ytterligare ett trappsteg för rustning

Förvaltningens uppdrag är att att skapa arbeten åt människor som bedöms ha minst 50 procents arbetsförmåga.

– Men vi har omdefinierat det uppdraget och jobbar med de som bedöms kunna komma in på en yrkesutbildning eller få jobb inom 18 månader, med eller utan stöd, säger Jan Elftorp.

En fråga som lyftes av deltagarna var hur man ska möta glappet mellan arbetsträning och riktiga och viktiga jobb? Sociala företag kan erbjuda deltagarna jobb eller praktik, men en viktig del i det är att Göteborgs Stad vill samverka.

– Det kan behövas ytterligare ett trappsteg, en rustningsnivå före det första trappsteget, men det är viktigt att vi pratar om samma sak, om att skapa riktiga jobb för det är det som ligger i vårt uppdrag. Sedan kan vägen till arbete se olika ut och har idèburna organisationer förslag så lyssnar jag gärna för det jag vill uppnå är ett jämlikt Göteborg, säger Jan Elftorp.

Ett fokusområde inom Jämlikt Göteborg

I Göteborgs Stads budget för 2016 är ett av de prioriterade målen att skapa långsiktig jämlikhet och då är jobben en viktig del. Fyra fokusområden har formulerats för att kunna nå målet om ett jämlikt Göteborg. Ett av dem – att skapa förutsättningar för arbete, är Jan Elftorps ansvar. Syftet med dagens dialogcafé är att, gemensamt med den idéburna sektorn, se hur förutsättningarna för samverkan inom området arbetsmarknadsinsatser ser ut. Även de övriga tre fokusområdena kommer att ha träffar senare i vår eller till hösten.

Statistik från Göteborg visar att medelinkomsten i Östra Bergsjön var 128 000 kronor 2012, medan medelinkomsten i Långedrag samma år var 639 000 kronor. Det här är visserligen två ytterligheter, men skillnaderna är tydliga även inom andra geografiska områden och då inte bara i inkomst, utan även när det handlar om utbildning, livslängd, och om den personliga känslan av tillit till andra.

– Arbetslösheten har visserligen minskat kontinuerligt under de senaste 12 månaderna. De som är väl rustade har lätt att få jobb idag när det är högkonjunktur. Andra grupper, bland annat utrikesfödda och ungdomar utan gymnasiekompetens, har fortfarande svårt att få jobb, vilket gör att gapet mellan grupperna ökar, säger Jan Elftorp.

Fyra kompetenscenter bredda förutsättningarna för jobb

ARBVUX är en relativ ny förvaltning som fick sitt uppdrag den 1 juli 2014 då de kommunala arbetsmarknadsinsatserna fördes samman med vuxenutbildningen.

– Vi har implementerat förvaltningen i tre steg och det vi gör nu är att bilda kompetenscenter i olika områden.  Målgruppen är arbetslösa som har arbetsförmåga, till exempel ungdomar eller andra som har kontakt med socialtjänsten i stadsdelarna och som behöver ytterligare stöd för att kunna skaffa sig ett arbete eller börja en utbildning, säger Jan Elftorp.

I dagsläget finns ett kompetenscenter i Gamlestaden, men tre nya kommer öppnas under 2016, i Angered, på Hisingen och i Centrum/Väster.

Utifrån arbetsmarknadens behov skräddarsyr Kompetenscenter insatser för att deltagaren ska få ett riktigt jobb. Det kan handla om coachning, studie- och yrkesvägledning, matchning mot arbete, praktik och kompetenshöjande utbildningar. En fråga som lyftes under workshopen var hur de olika kompetenscentren kan kopplas ihop med den idéburna sektorn för att undvika en konkurrenssituation. Idéburna organisationer är redan nu aktörer inom utbildning och skulle kunna användas långsiktigt även efter personen fått ett arbete. Det idéburna offentliga partnerskapet (IOP) Framtidsspår nämndes av flera som ett exempel på en kombination av utbildning och arbetslotsning som utförs av ideella organisationer som samverkar med varandra.

– Vi kanske kallar till en ny workshop, men det kan även handla om nedbrutna samtal med enskilda organisationer där vi träffar någon eller några organisationer. Kanske individuellt eller flera parter tillsammans. Vi vill inte göra är en generell uppgörelse med den idéburna sektorn. Vad vi däremot vill göra är att samverka med individuella organisationer eller samverkansgrupper utifrån konkreta idéer, säger Jan Elftorp.

Fakta Jämlikt Göteborg

Totalt har ca 3000 idéburna organisationer i Göteborg fått frågan om de är intresserade att delta i en workshop/dialog för att gemensamt samtala om Göteborgs Stads arbete att åstadkomma ett Jämlikt Göteborg kan förstärkas genom samverkan med den idéburna sektorn. Det är organisationer som under de senaste åren har uppgett kontaktuppgifter till förvaltningar och stadsdelar inom Göteborgs Stad.

Jämlikt Göteborg har formulerat fyra fokusområden som är särskilt viktiga för att nå målet.

1. En god start i livet

2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom skolåren

3. Skapa förutsättningar för arbete

4. Skapa hälsofrämjande miljöer och samhällen

Till varje fokusområde har det kopplats en fokusledare som har fått i uppgift att bygga en egen organisation runt sitt speciella fokusområde. Jan Elftorp har ansvaret för fokusområde 3 – att skapa förutsättningar för arbete.

 ARBVUX

Jämlikt Göteborg