I Göteborg finns det en struktur att bygga samverkan på och det finns en vilja. Tillsammans med idéburna organisationer har vi kommit en bit på väg, men vi måste våga mer och utveckla relationerna. Det är några slutsatser av utvärderingen av Överenskommelsen i Göteborg.

Överenskommelsen om samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs Stad har funnits i fyra år. Den kommunala handlingsplanen i två. Nu handlar det om att gå från information till handling. men för att göra det krävs det en mycket större benägenhet till förändring. Det menar Bert-Ola Bergstrand från Nordic Impact AB som har genomfört en extern utvärdering av Överenskommelsen.

Göteborgs Överenskommelses utvärderingskonferens lockade ungeför nittio deltagare. Alltifrån politiker och tjänstemän på olika nivåer inom Göteborgs Stad, till representanter för stora och små idéburna organisationer. Bild: Sven Bjerde

Bert Ola Bergstrand har jobbat med frågor som rör samverkan i tio år. Han har tittat på socialt kapital, hur man bygger tillit, varför något fungerar eller inte.

– För mig är social ekonomi en aktör som kan vara väldigt nära det som händer och fånga upp mindre signaler som annars kan vara otydliga. Social ekonomi kan få den där personliga relationen där man kan bygga någonting. Det är någonting som myndigheter lätt missar, säger Bert-Ola Bergstrand.

Olika förvaltningar och bolag har kommit olika långt

Överenskommelsen bygger på sex principer för hur samverkan bör ske. Det handlar om integritet/oberoende, att man ska ha en dialog, långsiktighet, att man ska ha öppenhet/insyn, ha en mångfald och en kvalité i det man gör.

– Att utveckla samverkan handlar framför allt om att bygga förutsättningar och strukturer, att synliggöra och stärka den sociala ekonomins självständiga och oberoende roll, och att på sikt utveckla dess möjligheter att vara en aktör i välfärdsutvecklingen, säger Bert-Ola Bergstrand.

Olika förvaltningar och bolag i Göteborg har kommit olika långt i sin samverkan med den idéburna sektorn. Business Region Göteborg och Social resursförvaltning är två exempel där man har kommit långt, men också stadsdelarna Västra Göteborg och Lundby.

– Oavsett vem man pratar med så dyker ungefär samma aktörer upp. De aktörerna tror jag tar frågan ganska seriöst, säger Bert-Ola Bergstrand.

Det pågår projekt i stadsdelarna

Uppföljningen av Överenskommelsen visar att det har skett en utveckling. Några exempel där stadsdelar är centrala aktörer är Tusen jobb, Stadslandet, Lärandets torg, Idéslussen för social hållbarhet och One stop future shop. Bert-Ola menar att det även finns fler samverkansprojekt i staden som har en självorganisering.

– Jag tror att det är just självorganiserade processer som man ska bygga på framöver, säger Bert-Ola Bergstrand.

Uppföljningsstudien visar också att det finns fler finansieringsformer nu än innan Överenskommelsen. Ett sådant är Idéburet offentligt partnerskap (IOP).

Bert-Ola Bergstrand lyfter även fram de tio miljoner som Kommunstyrelsen beslutade om 2014 för att stödja företagsutveckling inom social ekonomi och som Business Region Göteborg har haft som uppdrag att verkställa. De pengarna har gagnat många projekt. Satsningen pågår ännu genom Mikrofonden, vilket Bert-Ola menar har möjliggjort en del testande.

– I studien beskrev många intervjuade entreprenörer att man genom Business Region Göteborg fick tillgång till näringslivet på ett sätt som man inte hade fått genom Social resursförvaltning.

Personliga möten skapar förutsättningar

Rapporten lyfter också fram betydelsen av personliga möten. Man behöver vara ute i organisationernas verksamheter för att bygga relationer och lära känna personerna, följa vad som händer och organisera, gärna med social ekonomi som utförare.

– Det är ett stort steg att gå från att dela information till att ha en beteendeförändring. Det krävs en medveten process att jobba med och någon form av systematik att bygga på. En process där man jobbar nära människor, där man lyssnar in, är kreativ och vågar testa nya innovationer, säger Bert-Ola Bergstrand.

I alla samverkan är dialogen en viktig del, liksom att ha kunskap om den man ska samverka med. Det är också viktigt att känna att man är delaktig.

– I studien tryckte social ekonomis representanter på att man ofta kommer in i steg två eller tre. Det skapar en misstro hos social ekonomi när man inte får vara med när själva spelreglerna sätts, säger Bert-Ola Bergstrand.

FAKTA

ÖVERENSKOMMELSEN om samverkan mellan Göteborgs Stad och social ekonomi arbetades fram under åren 2010 till 2012 av samverkans rådet Idékom.

Överenskommelsen är ett tydligt politiskt ställningstagande att samverkan ska vara ett viktigt inslag i framtidens Göteborg.Visionen är att Göteborg ska vara en stad där invånarna engagerar sig och där engagemanget tas tillvara. Målen är att stärka demokratin, öka delaktigheten och minska utanförskap i Göteborg.

De här målen ska nås genom Överenskommelsen:

Skapar tydliga förutsättningar och strukturer för dialog och samverkan mellan parterna

Synliggör och stärker den sociala ekonomins självständiga och oberoende roll som opinionsbildare och som röstbärare för marginaliserade, utsatta och åsidosatta grupper

Utvecklar möjligheter för den sociala ekonomin att utgöra en viktig aktör inom välfärdsutvecklingen.

ÖVERENSKOMMELSEN bygger på de sex gemensamma principerna integritet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn, samt mångfald.

Var fjärde år ska en extern utvärdering av överenskommelsen utföras och vid behov revideras.