Intresset för IOP (Idéburet offentligt partnerskap) är stort och ökande. Ett IOP som har fått mycket uppmärksamhet det om mottagandet av ensamkommande barn. Till viss del beror det på flyktingsituationen under hösten 2015, men också på att avtalet i sin helhet är ett komplext byggverk där mervärdena skapar förutsättningar som inte har någon motsvarighet i andra lösningar. Det första boendet inom ramen för det här IOP:t startades under maj 2015.

Hösten 2014, när samtalen först tog form, stod Göteborgs Stad för alla boenden för ensamkammande barn. Redan då fanns det indikationer på att antalet ensamkommande skulle öka. Frågan ställdes då hur Göteborgs Stad skulle möta detta. Ett önskemål var att det skulle ske i samverkan med civilsamhällets organisationer. Det första steget blev då att brett bjuda in organisationer till en workshop med frågan ”hur ett bra mottagande av ensamkommande skulle kunna se ut”.

Öppet för olika samverkansformer

I det läget var det inte bestämt att samarbetet skulle landa i ett IOP. Workshopen skulle lika väl kunna ha utmynnat i en upphandling eller i ett föreningsbidrag.  I workshopen och i arbetet som följde på en gjordes en inventering av vilka behov som fanns, vilket utbud som fanns, samt vilka organisationer som var intresserade och vad de kunde erbjuda.

Utifrån den helheten diskuterades sedan om IOP var en form som kunde användas. Man såg på vad organisationerna redan gjorde och vad de kunde göra och formulerade en helhetslösning där själva samverkan gav en extra dimension – ett paket som löpande stämdes av med juridiken.

Flera mervärdesinsatser i avtalet

Grunden i avtalet är att både Göteborgs Stad och organisationerna ska bidra med resurser.  Det är viktigt att visa vad varje organisation skulle bidra med – vissa har bara boende, andra boende plus någon ytterligare mervärdesinsatser. Mervärdes insatserna utgår från organisationernas kunskap, erfarenhet, nätverk och volontärverksamheter och ger en extra dimension i mottagandet av ensamkommande.

Mervärdesinsatser:

  • Stöd i familjeåterföreningsprocessen
  • Introduktion till arbetsmarknaden
  • Fördjupat psykosocialt stöd
  • Meningsfull fritid för samtliga barn och ungdomar
  • Kompetensutvecklingsinsatser för personal som arbetar på boendena
  • Förankring och integration hos svenska familjer
  • Mottagningsstöd för enskilda barn och ungdomar utifrån deras individuella behov

Hur finansieras avtalet

Till största delen finansieras IOP-avtalet av Migrationsverket som betalar ett fast pris för varje ensamkommande på boendena. Av den summan går sedan 50 kronor per barn och dag till att finansierar fyra tjänster som samordnar de sju organisationernas mervärden. De fyra anställda är indelade i två olika områden – kompetensutveckling, samt fritid- och familjevolontärer, men deras insatser finns till för alla sju organisationerna. På det sättet har helheten knutits ihop i avtalet.

Den organisatoriska strukturen i som finns inskrivet i avtalet en styrgrupp som består av chefer/ansvariga från samtliga sju organisationer och från Social resursförvaltning.

Utöver den gruppen finns även en samverkansgrupp som har beslutsmandat för operativa frågor. De medverkande organisationerna bär enskilt ansvaret för sin del av insatserna och varje enskild part har ansvar för sin egen projektorganisation. Samverkansgruppens syfte är att möjliggöra ett gemensamt erfarenhetsutbyte och sammanställa information kring IOP-insatserna kring ensamkommande barn och ungdomar.

2016 utökades samarbetet med ytterligare två organisationer

Det första avtalet formulerades gemensamt med sju organisationer, nu är de alltså nio. En av de nya organisationerna är Stadsmissionen, den andra är KarriärKraft.

– En viktig anledning till att vi gick med är att ta en marknadsandel från den privata sektorn som är vinstdrivande företag. Vi är mer lämpade att jobba med det här, säger Kinna Skoglund från KarriärKraft.

Fakta

IOP-avtalet om ensamkommande barn och ungdomar är tecknat för perioden 2015 – 2020 och är är tecknat mellan:

Offentlig sektor: Social resursförvaltning – Göteborgs Stad
Idéburen sektor: Ingående organisationer från idéburen sektor är: Röda Korset, Rädda Barnen,
Göteborgs Räddningsmission, Bräcke diakoni, Individuell Människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg, Göteborgs kyrkliga stadsmission, Karriär-Kraft och Reningsborg Göteborg.

Samtliga organisationer är icke vinstdrivande, partipolitiskt obundna och arbetar utifrån alla
människors lika värde. Organisationernas arbete utgör såväl ett mervärde för de människor de möter, som ett komplement till Göteborgs Stads ordinarie verksamheter genom en form som de offentliga aktörerna inte kan erbjuda.

Artiklar i MedVerkan

IOP-avtalet om ensamkommande får fler aktörer

IOP:t om ensamkommande ett av ”casen” i Överenskommelsens tematiska studie 2016

Läs också

Idéburna offentliga partnerskap i flyktingmottagandet undersöks i ny studie (artikel från Karlstad Universitet)

Lär dig mer om IOP