Att stärka kvinnors organisationer handlar om att stärka kvinnors egenmakt inkludering, mångfald. Några vägar dit är genom utbildning, satsningar på barn, samverkan och opinionsbildning. Social resursförvaltning tar avstamp i ett samråd med kvinnoorganisationer för att se hur kommunfullmäktiges öronmärkta fem miljoner kronorna ska fördelas.

Kvinnors organisering 1En viktig del för att stärka kvinnors organisering är mötesplatser och nätverk för olika kvinnor i olika åldrar. Detta för att stärka egenmakten, inkluderingen och mångfalden. En annan är utbildningsinsatser, riktade till personal som möter föräldrar och barn så att de tydligare ska kunna arbeta för jämställdhet. Ytterligare en är bättre samverkan, såväl mellan staden och organisationer som mellan organisationer inom området. En sista är att skapa opinion och kunskap om kvinnors situation.

Det här menar åtminstone de femton kvinnor från tio kvinnoorganisationer slöt upp när Social resursförvaltning bjöd in för en gemensam diskussion om vilka insatser som behövs för att stärka kvinnors organisering i samhället.

Tanken med mötet var att gemensamt se över vilka behov som finns och hur Social resursnämnd bäst ska fördela de fem miljoner kronorna som är öronmärkta för det ändamålet. Pengarna ska förstärka kvinnors deltagande i samhällslivet, i demokratiska processer, samt öka jämställdheten

Vilka var inbjudna och varför?

Inbjudan gick ut till personer och organisationer som har erfarenhet av arbete med kvinnor och som har synpunkter och kunskap om kvinnors situation.

– Efter dagens möte kommer vi formulera en utlysning som organisationerna kan ansöka om pengar utifrån. Det första året tar vi löpande beslut för att möjliggöra att så mycket av pengarna hinner användas det här året. Men vi vill också ge lite längre tid att formulera en långsiktig verksamhet och kommer därför även utlysa nästa års verksamhetsbidrag, säger Lotta Lidén Lundgren, enhetschef, Stöd till social ekonomi/Social resursförvaltning.

En workshop i formen av en O.P.E.R.A

Kvinnors organisering 2Maria Lundgren Dellgran och Gun Falck på social resursförvaltning processledde samrådet att konkretisera behoven genom bland annat en OPERA med frågeställningen: Hur stärker vi kvinnors organisering?

En OPERA är ett effektivt mötes- och processverktyg som skapar delaktighet, tydliga mål och starka åtaganden i en snabb och kreativ process. Operametoden ger även de tysta deltagarna möjlighet att dela sina kunskaper och erfarenheter.

Opera genomförs i följande steg:

  • O står för Omedelbara egna tankar
  • P står för Parets tankar
  • E står för Exponera
  • R står för Rangordna
  • A står för Arrangera

Kvinnors organisering OPERABilden till höger illustrerar vilka områden som organisationerna enades om behövde extra prioritering.

När resultatet sedan diskuterades i en avslutande brainstorming formulerade man gemensamt ett antal konkreta förslag:

  • Mötesplatser: Viktigt att man matchar mötesplatsen mot specifika kvinnogrupper när man utformar mötesplatsen. 24-timmarsmöten där man möts och åker någonstans. Att man har mötesplatser på olika platser i Göteborg, i Angered, Biskopsgården osv. Små och stora mobila mötesplatser. Mötesplats som rådslag, liknande de vid stadsplanering. Digitala mötesplatser. Fritidsgårdar bara för tjejer.
  • Börja tidigt med barnen: Demokratiska övningar. Utbildning av förskolepersonal. Föräldrautbildningar. Arbeta för att kvinnohistoria får en större plats i skolan. Mer genuspedagogik bl. a. på BVC.
  • Egenmakt: Vad behöver kvinnor för att ta del av resurserna – tidiga dialoger med kvinnoorganisationer och andra? Platser att utveckla sina tankar och idéer, bl. a nätverk och mötesplatser.
  • Inkludering: Att kunna mötas och se vad som är viktigt, mötesplatser för inkludering på olika ställen för olika personer/grupper, etniciteter/yrkesgrupper/intressen.
  • Långsiktighet: kontinuitet – man måste skapa en struktur som håller i längden. Att ha en regelbundenhet i professionella möten mellan staden och organisationerna.
  • Kunskap är makt/handlingsutrymme: Anordna kurser/utbildning, kunskapsutjämning i möten.

Så här tyckte deltagarna

– Samrådsmötet gav deltagarna en behaglig känsla av att kvinnor stärker varandra bara genom att träffas, så vi kommer sannolikt att ha ett nytt möte om ett år. Det är viktigt att träffas igen för att stämma av om vi är på rätt väg, eller om vi ska hitta en annan inriktning, säger Lotta Lidén Lundgren.

Några kommentarer från deltagarna från organisationerna var att:

”Kvinnokampen inte är död, att det finns ett stort engagemang, en glädje och inspiration, en förnyad geist att fortsätta arbetet.”

”att vara berikad av en superviktig fråga, men också att bära med sig ett stort ansvar att omsätta idéerna i praktik, att ta vara på nya kontakter och samarbetsmöjligheter.”

”att det finns en vilja till förändring, en hoppfullhet om kreativa mötesplatser, men också en känsla av hopplöshet att många operor bara blir skrivbordsprodukter – att det finns så mycket att göra, både positivt och negativt, så många behov som är här och nu.”

”att det händer något när kvinnor samlas – att det finns en stark energi som ger ett förnyat hopp, en skön känsla att det finns krafter som arbetar åt rätt håll.”

Samverkan enligt matrisen

För att uppnå en samverkan på lika villkor är samverkansmatrisen Den Europeiska Koden ett användbart redskap. I den europeiska koden delas social ekonomis delaktighet i beslutsprocesser in i olika nivåer av medverkan, från låg ren informativ, till partnerskap som har högst delaktighet. Däremellan ligger samråd och dialog. De här olika nivåerna bör finnas i alla steg i en beslutsprocess i alltifrån att sätta agendan, till att formulera målet, till att besluta och genomföra planen.